Barmarks SM

I fredags morse åkte jag och mamma, och fyra vovvar upp till Sundsvall. Jag låg i feber förra veckan fram till onsdagen. Så jag var i valet och kvalet fram till torsdag kväll om jag ens skulle åka på SM. Jag visste ju att det skulle vara en tuff bana med mycket backar, så skulle jag orka? Men jag kände mig ändå hyfsat fräsch på torsdagen, och det är alltid bra att vara på tävling för att få rutin och erfarenhet både på mig som förare men även på hundarna. Så jag bestämde mig för att åka.
Målgång dag 1

När jag kom i mål dag ett var jag väldigt trött. Det kändes att jag hade något skit kvar i kroppen, för visst att det var en tuff bana men så där trött borde jag inte varit om jag varit helt hundra. Men jag var ändå nöjd, hundarna hade gjort vad dom kunnat och kämpat på. Men som sagt dom orkade ju inte hålla högt tempo när jag inte orkade. Teamet är ju inte starkare än den svagaste länken, och den länken var jag.


Dom som säger att draghundsporten inte är någon riktigt sport, för man står väl bara och åker med? Njaa inte riktigt va? Haha

Till dag två var mitt mål bara att få en bra runda och försöka behålla min placering. Det var alldeles för många sekunder upp till pallen, så jag visste att det inte skulle gå att komma upp dit. 

Hundarna kämpade på bra denna dag också, men tyvärr ville de inte riktigt springa igenom publikkurvan, och sen blev det även ett bajsstopp i en backe. Så där tappade vi många sekunder, så trodde att hon som startade efter mig skulle komma ikapp. Men vi klarade oss faktiskt och behöll vår nionde plats.

In mot publikkurvan. Man ser att hundarna gärna vill dra sig mot mål och inte ta innerkurvan


Sen på söndag eftermiddag, efter alla gått i mål, var det dags för stafetten. Jag startade ut först i löpningen, vilket betyder masstart. Jag valde att prova Brio, även om jag aldrig sprungit med honom tidigare och han har aldrig tävlat innan, så ville jag ändå chansa. Det visade sig att inte vara några problem alls. Han fattade grejen direkt och bara drog på jättebra i selen och brydde sig inte alls om alla andra hundar. Min stjärna, han kommer bli en klippa att ha i spannet i vinter!<3
Barmark är ju inget jag satsar på, utan det är bara en kul grej och bra för att komma ut och få erfarenhet. Men nu är den tävlingssäsongen slut för min del, och nu kommer vi fokusera mer på träningen inför slädsäsongen som är det jag elitsatsar på. Vinterns stora mål är först SM-veckan i Söderhamn och sedan EM i Tyskland. Sen blir det ju några småtävlingar före, emellan och efter. Men dom två är de stora målen.

Advertisements

About majaantoniusson

Kennel Fenrisulven startade i slutet av 1980-talet och föder upp renrasiga Siberian Huskies. Under åren har vi i avelsarbetet strävat efter att bibehålla det rastypiska hos Siberian Huskyn, samtidigt som vi arbetat hårt och målinriktat för att om möjligt ytterligare förbättra dess egenskaper. Vi har fokuserat på aptit, tassar, mentalitet samt bättre uthållighet och fart.
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s